[Vers 1]
Jag föddes liten och blå, precis som en mänska
Jag skapades av ett team av de främsta
Hjärnorna på Hoffman La Roche i Schweiz
Som hellre tjäna en slant än gjorde nåt åt AIDS
Min uppgift den löd: "Du ska få folk att sova
Om man tar dig ska det kännas som man fått en gåva."
Så dom packade ner mig och alla mina bröder
Och skeppade oss ut till alla som behövde
Till slut hamnade vi på en hylla på ett sjukhus
Varningen sade: "Blanda oss och du får ett sjukt rus."
Men när vi skrevs ut var det till en ensam själ
Som bar på en krossad dröm om att få leva väl
Hon slets ihjäl, kunde knappt försörja sin son
Fattigdomen var ett faktum som höjde nivån
På den stress och oro, som höll henne vaken
Hon tiggde till doktorn om han kunde göra nåt åt saken
Och doktorn sade: "Är det svårt, ja då tar du två."
Så hamnade jag där stående i hennes badrumsskåp

[Hook]
Dom kallar mig en sövare
Dom kallar mig bedövare
Dom säljer mig och sväljer mig;
Jag är en riktig dödare
Alla vill ha mig, för jag är så populär
Ingen är billigare på gatan än roppen är
Alla vill ta mig; glömma bort sina problem
Men jag vet för jag förvandlar era hjärtan till sten
Men ni vill ha mig, för jag är så populär
Ingen är billigare på gatan än roppen är
[Vers 2]
Kvinnan hade en son; han var väl sexton
Även han med problem, eller så sa rektorn
Han fick bara skäll; inget vänligt prat
Han var dum, han var lat, det var ett ständigt tjat
Och sonen var trött; och önskade helst av allt att fly
Men rektorn var sträng, och sade han hade fel attityd
Han fick bottenbetyg, han var stökig och bråkig
Han rökte i smyg och han skötte sig dåligt
Hans kassa självkänsla växte till hat
Rektorn drog näven i bordet och sade: "Kom ej tillbaks!"
Rektorn ringde hem till hans mamma med detsamma
Och berättade bland annat att han var mäktigt förbannad
Så mamma behöver nu äta två av mina blå bröder
För att få det att gå över
Hon står och gråter och blöder
Vid badrumsskåpet med rohypnol-lådan i handen
Hon tappar den på golvet, det var där sonen fann den

[Vers 3]
Sonen vaknar tidigt och går in på dasset
Han hittar mig på golvet och sköljer ner mig med vatten
Han stapplar in i köket och hittar mammas vodka
Han dricker allt han orkar, så förbannat korkat
För jag och spriten blandas i magen som rakt upp i hjärnan;
Jag börjar få honom att känna sig svag och avskärmad
Han tittar sig i spegeln men hans ögon är blanka
Han försöker och fatta men får helt grötiga tankar
Nu känns det som hatet han bär på kommer explodera
Han resonerar; allt är bara rektorns fel:
Att han är så jävla förbannad
Känner sig helt förtappad
Han plockar fram en kniv, och han försöker gå men han vacklar
Han trillar ihop, råkar sticka kniven i magen
Mamman hör ljudet och springer ut i köket yrvaken
Hon gallskriker högt nog att höras i Schweiz
Ironiskt att det krävs så lite att förstöra sig själv
[Hook]
Dom kallar mig en sövare
Dom kallar mig bedövare
Dom säljer mig och sväljer mig;
Jag är en riktig dödare
Alla vill ha mig, för jag är så populär
Ingen är billigare på gatan än roppen är
Alla vill ta mig; glömma bort sina problem
Men jag vet för jag förvandlar era hjärtan till sten
Men ni vill ha mig, för jag är så populär
Ingen är billigare på gatan än kroppen är

Så bara glöm dina problem
Jag gör ditt hjärta till en sten
Och vill du fly så bara ta
För jag är billigast i stan
Och jag har flera många namn
Jag söver ner ert trånga land
Så blöm bort allting som är bra;
Om det är mig som du vill ha